Asfaltens historia

I forna mellanöstern användes naturliga asfaltslagringar till murbruk mellan stenar och tegel, skeppsdiktning och vattentätning. Det persianiska ordet för asfalt är mumiya, vilket kan relaterar till det engelska ordet mummy, mumie. Asfalt användes av de forna Egyptierna för att balsamera mumier.

I forna Östasien kokades naturlig asfalt sakta för att på så sätt bli kvitt större hålrum. Detta för att sedan bilda ett material som har högre densitet, som även är en termoplast (lättrörlig vid upphettning). Vid användning på objekt stelnar massan vid avkylning och fungerar bra som en stabiliserare. Detta har använts som skyddshölje på svärd och andra objekt som behövts vattentätas långt bak i tiden. Statyer av gudomligheter blev även skyddade med denna typ av material i Japan och Kina.